Nya bloggen--> iamphilo

Och som utlovas så skall nu min nya blogg offentliggöras. Efter 9 månader och (med detta) 200 inlägg så lämnar lifeofphilo bloggvärlden.
Sanningen är den att jag tröttnade på denna blogg och jag tröttnade på blogspot, så jag valde att byta, och då kändes det lämpligt att byta blogg samtidigt som jag flyttade.

Den adress ni nu skall vända er till för att fortsätta följa mig (vilket jag hoppas att ni vill) är iamphilo.wordpress.com och just for the record, Ja jag vet att man kan urskilja vissa likheter i bloggadresserna lifeofphilo-iamphilo men det är bara så det skall vara. Offta jag skulle avstå från att ha med namnet på mitt alterego i bloggadressen lixom. Det lär ju inte hända. Så det blev iamphilo. Lägg till det på Bloggkoll eller nåt, för denna avslutas nu.

Så kom ihåg det nu, knappa in iamphilo.wordpress.com på din datorn eller klicka på den här länken --> iamphilo
Första inlägget ligger redan uppe.

LifeOfPhilo, over and out.

BLESS!!!!!!!!!!!

Back on Track

Jahapp, då är resan slut. Nu är jag hemma igen. Hemma i sundsvall altså. Skulle egentligen ha bloggat mer under dagen och låtit er få följa hur det sista rensades ut ur lägenheten. Men jag vart tvungen att plocka isär min tekniska hörna ett tag in på dygnet.
Men jag kan iaf meddela att allt gick planenligt. Lägan tämdes snabbt och smärtfritt. Han t.om med att dega igenom ett avsnitt 'Allo 'allo innan jag bar ut det sista te bilen. Sen spenderades den sista tiden innan Herr Inspektören kom med att smygkika lite i "Hej! Mitt namn var Elton Persson". Jag kan meddela att den har potential. Den kan nog faktsitk överaska mig åt det possitiva hållet. Inledningen var riktigt bra iaf. Men som sagt, ett definitivt omdömme kommer upp när den är färdigläst.
Inspektionen av lägan gick bra, Herr Inspektören hade inget att klaga på. Inspektionen var klar på knappa 20 min.
Sen snabb tripp up te Church. Fyllde i lite närvarokort för sommarn. Sen slutade jag i Byn.

Bilresan hem gick bra, men det var inte spec roligt att köra hem med en fullastad bil när det samtidigt regnade katter och hundar som man säger. Spec inte när den fullastade bilen i fråga är min bil. Den är inte byggd för långa färder med tung last. Kändes typ som att jag stod still i uppförsbackarna. Men ajja jag kom hem tryggt och säkert.

Väl hemma så firade jag och la familia med att hänge oss en årlig svensk tradition som för mig personligen är en av årets kullinariska höjdpunkter. Nämligen Surströmmingspremiären (jo vi var något sena, jag vet. Men jag hade gett la familia stänga order att inte börja utan mig, därför vart det idag och inte förra veckan). Och herre min je vad jag åt skall jag berätta. Har aldrig vare så mätt i hela mit liv tror jag. Surströmming är inte att leka med. Det är bra skit det. Få saker smakar så väl som surströmming. Dock ställer jag mig bakom den falang som hävdar att lukten är en av de vidrigaste på den jord. Men med den smaken så kan jag leva med att det stinker.

Nu inte gjort så mkt. Bara chillat.
Men ajja jag är i Sundsvall nu iaf. Philo Back om Track.

Bless

En insikt.

Citat min granne:

"Det är synd att du skall flytta, du har ju vare en så bra hyresgäst, du har knappt hörts nåt alls. Ibland har jag nästan tyckt att det har vare för tyst uppe i din lägenhet."

Och jag som har tyckt att jag har levt om jätte mkt, jag var stensäker på att alla mina grannar var döless på oljudet från min lägenhet. Har sutte uppe på nätterna med musik i lurarna och sjunge med, borde höras mkt i vår lyhörda byggnad. Så har jag vare ute och gått sent på natten och så. Så jag var säker på att mina grannar var less på mitt oväsen. Men nu var det ju tydligen så att jag vare tystare än jag trodde då. Det var väll bra.

Bless

Sista touchen

Lägger sista handen vid städningen nu. Lägenheten skall kollas av kl 14.00, när den är godkänd så går bilen mot sundsvall.
Nu ska ja ge mig på lite disk. Är visserligen inte så mkt att göra, blir nog klar på en halvtimma max, men är ju ändå skönt att ha lite tid över...

Återkommer senare under dagen med mer om hur det går och så.
Ikväll kommer nog den nya bloggen bli offentliggjord som utlovat även.

Bless

Den aktiva generationen.

Tänkte jag skulle ta tag i min blogg och börja skriva lite oftare, som sagt så skall en bra blogg uppdateras minst 3ggr/dag så det ska bli mitt nya mål.

Man säger ju offta nu för tiden att dagens barn/ungdommar är så lata och aldrig rör på sig utan bara sitter vid dator/tv hela dagarna. Käkar messt hämtmat och kör lite allmänt på det som kommit att kallas den "Amerikanska modellen". De som säger det har aldrig träffat mina ungdommar från Byn. Tre dagar i rad nu har vi träffats ett gäng i kyrkan och lekt "Kyrkjagis" i ca 3 timmar i sträck. Och det är skall jag be att få tala om en väldigt rörlig lek. Seriöst jag har inte sprungit så mkt i hela mitt liv tror jag. Fram och tillbaka genom kyrkan, farfyllda dueller i trånga korridorer, det är bra motion det. Kommer ha en grym träningsverk i morrn tror ja.
De vil j som inte vila heller. Om man räknar på en match i snitt tar typ 30 min (och det är 30 aktiva minuter skall jag be att få tala om). Så körde vi typ bra med 2 minuters vila mellan medan man omgruperade sig lite. Så man kan lugnt säga att vi har sprungit i typ 3h i stärck.
Så ingen som vill fara med sanning kan säga att mina barn inte är aktiva :P
Men sjukligt kul är det minsann.
Verkar som att Kyrkjagis är den nya klassikern i Byn nu. Kanske borde bjuda upp de små liven te Sundsvall nån gång så kan de få se var leken uppfanns, testa på originalet i Betlehemskyrkan =)

Ajja det var allt för denna gång. Nu ska jag fastna lite i den "Amerikanska modellen" och hänge mig åt lite "'Allo 'allo", vill återigen rekomendera den tv-serien, den är legendarisk. You-Tuba den alla säsonger finns uppe. Stor glädje när ja såg det =)

Bless

Böckernas värld

Visste ni att Martin Svensson har skrivit en bok? Altså Martin Svensson a.k.a Du-Är-Så-Yeah-Yeah-Wow-Wow-Martin, a.k.a Nina Rochelle Martin.
Det har han gjort iaf (skrivit en bok altså) Jag såg det när jag tog en tur förbi ICA idag, de hade den till salu.
Så jag köpte den :P Den heter "Hej! Mitt namn var Elton Persson". En recension kommer upp när jag har läst den. Baksidestexten skriker inte precis ut att det verkar va min typ av bok, men man kan ju alltid testa att läsa den.
Jag ska trycka igång "Du är så yeah yeah wow wow" på högsta volym i höglarna och ge mig på boken snarast jag är klart mitt nuvarande läspjoekt. Så håll ut, om nån vecka kommer det upp en recension på "Hej! Mitt namn var Elton Persson" på min blogg.

Bless

Början & Slut.

Intressant detta med början och slut. Reflekterat över detta rätt övergripande denna dag. När jag nu skriver i denna stund så har jag nämligen slutat min tjänst i Byn. Jag hade mina sista officiella uppdrag idag, så även om jag har fortsätt anställing månaden ut (ja altså det är en vecka kvar) så har jag slutat jobba nu.
Började dagen idag med att stiga upp tidigt och med familjens hjälp bära ut mitt i flyttlådor komprimerade liv till släpet och se det fara upp mot Sundsvall (Llägan är helt tom nu, redo för flytt). Sedan kommer det intressanta. Jag begav mig upp te kyrkan för att bevista gudstjänsten, som även var en installationshögtid för vår nya pastor. Från och med denna dag har Edsbyns Missionsförsamling fått en ny pastor oc föreståndare. Nu är seth officiellt pastor i vår församling, och jag är offiellt urträdd ur min ungdomsledar tjänst. Så här kan man se på det. Seth vaknade upp imorse som "bara" Seth, och går och lägger sig ikväll som Seth Pastor och Föreståndare i Edsbyns Missionsförsamling. Jag vakande upp imorse som Joel Ungdomsledare i Edsbyns Missionsförsamling och går och lägger ikväll som "bara" Joel.
Allt som har en början har även ett slut. Precis allt. Men vissa starter och visa avslut minns man mer än andra. Detta slut i Byn kommer jag minnas länge. Detta avslut i Byn är en av de saker som har gjort ett starkt avtryck i mitt sinne. Dels kom det på så hastigt, och dels så är det så starka känslor förknippade med avskedet från mina "barn". Jag vill verkligen inte lämna dem. Jag älskar dem. HItisl i bloggen har jag messt öst lov och pris över mina Fjögetbarn, men mina gruppdeltagare härifrån Byn ligger mig mint lika varmt om hjärtat.
Jag hade sista gruppen idag. Att säga "Hej då" till de när gruppen var slut var bland det svåraste jag har gjort i mitt liv. Att ha de i kyrkan idag, leka med de, se när de busar och härjar som ungdommar i deras ålder ska, fika med de, och bara sitta och prata med de. Det var total lycka för mig. Kunde nån ha tryckt på en magisk knapp så att den kvällen aldrig skulle ha tage slut så hade det vare det bästa som kunde ha hänt mig.
Jag ångrar inte mitt beslut att avgå, jag tror fortf att det var det bästa beslutet för alla parter, men att ta avsked av mina ungdommar det var verkligen inte lätt.

Jag vill avlsuta detta med att säga till mina ungdommar i Byn att ni betyder så sjukligt mkt för mig. Att ha fått förmånen att vara eran ledare har varit underbart, att ha fått följa er under de senaste månaderna är större än ord kan beskriva. Ni har för alltid en plats i mitt hjärta, för alltid kommer tiden som eran ungdomsledare att vara ett av de vackraste minnena för mig. Ni har givit mig så mkt glädje och ni har berört mig så djupt. Jag är bara så otroligt tacksam för att ha fått lära känna er. Ni är så bäst att det finns inte.
Fortsätt vara de ni är, var stolta över de ni är och det ni gör. Ni förtjänar allt det bästa livet kan ge er. Vet att när ni är glada och allt går bra för er så finns det alltid en människa på denna jord som gläds med er och är stolt över er. Alltid när ni är ledsna och världen ter sig mörk och dyster så finns en männsika som gråter med er, en axel som ni alltid kan luta er mot och ett par öron som alltid vill lyssna när ni delar med er av era känslor. Det finns alltid en person som älskar er djupt.
Som jag sagt så många gånger förut, då till mina barn från Fjöget, vill jag säga till er med. En gång Ungdomsledare, alltid Ungdomsledare. Var ni än är och vad ni än gör, var jag än är och vad jag än gör så kan ni altid se på mig som er ungdomsledare som bryr sig om er och vill er allt gott.
Alltid

Nu blir det för känslosamt för mig att fortsätta detta, jag måste sluta nu, annars blir det för mkt känslor för mig. Tårar på tangentbordet är inte bra har jag hört. Så inlägget slutar här.
Tack för ordet.

Bless

MItt kaos

Jahapp, då var mitt liv komprimerat in i 17st flyttlådor. Det som den senaste tiden har gällt som centrat i mitt liv har samlats ihop och packts ner i lådor och är redo att forslas bort till annan ort.
Lägenheten som har tjänat som mitt hem de senaste nio månaderna är nu tom, inga spår av den faktsitk fortfarande är bebodd synes nu i detta tomrum.

Ja kort sagt är nu allt klart för flytten. Jag skulle kunna studsa in i bilen och bli Sundsvallre imorrn, men så blir det inte. Jag har fortfarande förpliktelser i Byn ett par dar framöver. Men det ser ut som att min förutsägelse i tidigare inlägg håller. Onsdag. Onsdag är dagen då Joel "Philo" Bäckman återvänder hem.

(Tänkte lägga upp en bild på hur min nu tomma lägenhet ser ut i detta kaosskick som har uppstått efter dagens städningar. Men gjorde noteringen att även utrustningen frö att föra över bilder från kameran till datorn är nedpackad och ja orkar som inte plocka fram den. Så får inte se nån bild på mitt kaos.)

Ett steg närmare Sundsvall

Flyttstädningen är väl på gång, den flyter på bra nu, gjorde 2 rum idag, gick rätt smidigt. Nu är det så att det messta är nedpackat i lådor, och redo att lastas på ett släp och förflyttas upp te Sundsvall, i princip är det bara själva den egentliga "Städningen" kvar altså dammsuga och torka och sånna saker. Men det läre ju flyta på bra med. La familia kommer hit imorrn och hjälper mig i det, så jag räknar med att ungufär onsdag så borde sista lasset gå uppåt och lägenheten vara skinande ren och helt tom.

Annars har jag inte fördrivit dagen med så mkt, det är messt flytten som hägrar nu. Känns lite bittert att inte ha nåt att sysselsätta mig med på dagarna, även om jag är rätt lat så gör jag gärna saker. Visst jag kan uppskatta att bara ligga i soffan och glo på tv en hel dag, men får jag välja så gör jag hellst nåt. Jobbar, tränar, smyger runt och hälsar på folk eller vad som hellst. Är väldigt tärt att bara sitta hemma och dega.
Men nu måste det nog få vara klart för idagm orkar nog inte göra så mkt mer inatt, ja menar klockan är ju ändå 01.40, nu räcker det.
Däremot har jag ett sug efter chokladbollar, ska nog göra en sats sånna nu tror jag, nice att överaska familjen med sånna imorrn. Osså äre ju ett bra sätt att få slut på överflödiga inventarier jag har i skafferi/kylskåp.

Jag hörde nyss även den låt som jag har utnämnt till den svenska låt med den skummaste texten som finnes. Den är bra, och egentligen är det inget fel på texten, den är fin och budskapet kan nog alla husdjursägare ta till sig och stämma in i. Men just det fakto att nån har satt sig ner och skrivit ihop den gör mig lite imponerad. Att nån ha haft fantasi att göra låten tycker jag är rätt nice. Så även om det är en bra låt med en bra text så utnämner jag här och nu låten "Änglahund" till sveriges skummaste genom tiderna.
Ber att få citera refrängen:
"Hej speleman kan du svara på min fråga. Den är ärlig och jag menar varje ord. När vår Herre släcker livets låga och det är dags att lämna denna jord.
Får man ta hunden med sig in i Himmelen. Han är snäll och han har vart en riktig vän. Han är klok och fin och skatten är betald. Får man det du speleman så blir jag glad."

Allt för nu. Höres senare.
Bye

Bless

Utfyllnad

Dagarna segar sig rätt mkt fram, är inte så mkt att göra här i Byn nu på slutet. Har en gruppträff kvar, på sönda, men annars ingenting, så jag känner mig inte så produktiv arbetsmässigt måste jag tillstå. Smyger messt runt i lägenheten med penna och papper och sitter och tecknar, eller läser böcker, (jobbar mig fortf igenom Utvandrareposet av Moberg). Är ju inte så intressant att sitta vd datorn heller, det känns ju väldigt förslöande, då aktiverar jag mig hellre på nåt sätt. Dock den tid jag faktistk ägnar vid datorn spenderar jag med att återuppleva en av mina favorit sitcoms, "'Allo 'allo", klockren serie, rekomenderar verkligen att se den. En av tidernas bästa.

Ajja, händer som inget alls här. Jag har tråkigt, det blir inget intressant blogginlägg så jag avslutar här. Ska gå och laga lite mat nu tror jag jag är lite hungrig faktistk.

Bless

Mentalt förberedd.

Jag har vare ner med ett flyttlass te Sundsvall nu, det var min soffa, säng och en av mina fåtöljer som bytte boplats den här gången. Kändes som smart att ta de stora grejjerna i ett lass för sig så man kan folusera på mindre saker och lådor te de kommande lassen. Är faktiskt lite skönt att va igång me flytten nu. Kan jag ladda om lite och bli mer mentalt i Sundsvall, hittils har jag fortf vare mentalt i Byn, men nu känns det som att fokus går mer och mer över på Sundsvall. Första lasset kört, Käglan stängd, samt att jag hade min avtackning i söndags. Den mentala resan te Sundsvall är igång. Den fysiska väntar fortf i nån vecka, men nu är jag redo. Nu inväntar jag flytten, nu har jag bläddrat fram sidorna för ett nytt kapitel i livet. Ett kapitel där jag inte är ungdomsledare, ett kapitel där jag "bara" är vanlig församlingsmedlem istället för församlingsarbetare, ett kapitel där jag är arbetslös och bor hemma. Det är lite skrämmande, men samtidigt så ser jag med tillförsikt på det och det avskräcker mig inte. Jag tappar inte modet utan ser på möjligheterna. Jag är redo för Sundsvall, redo att börja pånytt.

KOm just hem från Sir Aj, va över och lira ett parti schack, Sir vann, men det var ett bra parti, jag slowspelar gärna så ja hamna rätt tidigt i ett läge där ja bara kunde försvara mig, det gillar jag iofs, det är min spelstil, men den här gången så knde jag inte bryta Sir Ajs frontlinje så hon knäckte mitt försvar bit för bit. Jag förlorade. Men det var ett kul parti.

Prata me Tiger igår även, det var nice, var ett tag sen. Hon sådde en idé i min hjärna. Vet inte hur seriös hon var när hon förslog det, men ärligt det var en grymt bra idé, lite små tekikaliteter som behöver lösas innan den kan sättas i verket men när dessa är lösta så skall jag kolla me Tiger om hon är bredd att följa upp den. Det vore ju faktistk grymmt nice =)

Vill avsluta detta med att slänga ut ett grattis te 2 av mina gammla tonåringar från Fjöget. GRATTIS Sjöberg och GRATTIS Jimmy, ni är grymmt bra och jag tror på er. Jag glädjer mig till 100% med er, ni har mitt stöd fullt ut. Önskar er allt gott.

I övrigt inte så mkt att säga, mer än att i samma veva som jag flyttar te Sundsvall så kommer jag nog att byta blogg, så förbred er kära läsare på att denna bloggadress snart går i graven och ni kommer får börja följa mitt liv och mina tankar på en annan bloggadress. Vad den nya bloggen kommer heta och var ni kommer kunna finna den återkommer jag med i ett senare inlägg.

Bless

Tattoo - Picture.

Ja nu när ja blev så lyrisk över att äntligen ha en design te en tattoo så äre väll inte mer än rätt att ni kära läsare som följer min blogg skall få er en liten titt på vad det är för nåt jag tänker låta föreviga på min kropp. Så här är den nu, bilden på det motiv som jag tänker tatuera in.

För er som (precis som jag själv) inte är nöjd med bildkvaliten min kamera erbjuder så kommer här en textad beskrivning:

- Ett kristet kors i bildens centrum.

- På vardera sidan om korsets fot, 2 klassiska teatermasker, en glad, en sur.

- Övanför den glada masken, under korsets ena arm är en fem-uddig stjärna.

- Ovanför samma korsarm, ett kasettband med vingar.

- Bakom andra korsarmen i en sned vinkel så är det en högtalare som är fästad bakom den långa pinnen på korset.

- Mellan högtalaren och den sura teatermasken, så står texten "Du är musiken", texten går snett in mot den långa armen på korset.

Design: Julija "Jools" Sidner.

Ge mig nu era reaktioner och kommentarer på detta. Vad tycker ni? Själv är ja ju som bekant barnsligt glad över den, men vore ju intressant att veta vad ni läsare tycker om designen. Spec ni som känner mig och därför kanske kan göra er en uppfattning om hur den skulle se ut på mig. Kommer nog sätta den på vänster skulderblad.

Bless

Utmanad!

Ja, jag efterlyser ju mer interaktion på min blogg så kanske jag skall föregå med gott exempel oc interagera på andras bloggar. Svängde som vanligt förbi på Peachys blogg, hon hade antagit en utmaning som en av hennes vänner hade laggt upp. Och den verkade intressant så ja tittade förbi denna Blogg och antog själv utmaningen.
Utmaningen var att sätta alla låtar på sin musikmaskin (dator, mp3 eller what ever) på shuffle och redovisa de 20 första låtar den spelade, för mer detaljerad info klicka på länken.
Här följer redovisningen för vad min dator valde att spela för mig.

1. Eminem - Stan - The marshal Matters LP
2. Lars Winnerbäck - Måste vara två - Kom
3. Simon & Garfunkel - Mrs Robinson - Simon & Garfunkel the Essential
4. Lars Winnerbäck - Farväl Jupiter - Daugava
5. Ida Wiklund - Fiskarna ----
6. Lars Winnerbäck - Tag min hand - Outgiven låt
7. Tokio Hotel - Monsoon - Scream
8. Blandade Artister(Lovsång) - Under ett vattenfall - Ropa till Gud
9. Lordi - Hard Rock Hallelujah - The Arockalyps
10. Björn Rosenström - Lurad - Låtar som är sådär
11. Lars Winnerbäck - Sen du var här - Singel
12. Lars Winnerbäck - Pollenchock & Stjärnfall - Med solen i ögonen
13. Lars Winnerbäck - Inte för kärleks skull - Dans med svåra steg
14. Cranberries - Zoombie - Best of Cranberries 1992-2002
15. Lars Winnerbäck - 13 trappor upp - Dans med svåra steg
16. Kt Tunstall - Suddenly I see - Eye to the telescope
17. YUI - Life - Life
18. Lars Winnerbäck - Jag vill gå hem med Dig - Singel
19. Björn Rosenström - Tjackhoran ---
20. Anna Ternheim - Shoreline - Somebody Outside

Jag shufflade bort 2 låtar och har 418 låtar på datorn (nä ja vet, få låtar, men jag är å andra sidan laglig och laddar inte ner alla låtar som finns...)

Sista dagen på Käglan

Jahapp nu vare slut dåe. Gjorde sista Kägelholmsdagen idag. Känndes lite vemodigt när jag svänge ut från parkeringen ikväll faktiskt. Det har vare mkt roligt att vara på Käglan denna sommar. Ett arbete som jag inte tidigare utfört som var utmanande och roligt, roligt att känna hur jag har utvecklats från den där första dan när jag inte visste nåt om nåt till nu när jag kunnde Kägelholmen utan och innan.
Trevligt att träffa nya männsikor under jobbet, även om café skiljer sig rätt mkt från ungdomsledare så är båda väldigt sociala jobb. På cafét kanske man inte ger alla kunder timmar av sin tid utan det blir nån minut medan man tar betalt av dem, men man måte ändå vara social och trevlig i överkant. Det är nästan lite som speeddateing skulle man kunna säga . Trevligt är det iaf att stå i kassan och interagera med kunderna allt eftersom de kommer in.
Och sen mina arbetskamrater, det har ju även vare riktigt trevligt att jobba med de. Det känns som att vi har fungerat bra som ett team, och sen att det har vare grymt nice att umgås med de på vardaglig basis har ju vare riktigt nice det med.
Nä helt enkelt kändes det väldigt värt att vara på Kägelholmen i sommar, det är nåt jag kommer ta med mig i framtiden.

Idag var det ingen jätte rusning precis så sommaren avslutades lugnt, var messt i köket idag inte så mkt i kassan. Var en intressant dag, bra avslut på sommaren.
På kvällen sen så vare nästan helt dött, kom typ ingen, vi var kundlösa i typ 2 timmar vill ja minnas så Jag, Tessi och Sofia fördrev tiden med att spela monopool, det var kul, Tessi inledde starkt med att bygga upp ett bra kapital jag gled även med i en rätt kapitalistisk stil, Sofia led lite ekonomisk kris troligen eftersom jag och Tessi byggde upp våran förmögenhet på hennes bekostnad. Sen tog jag hem stor pot genom att inkassera en massa tusen från "Fri parkering" och Sofia började köpa gator så då föll Tessi plötsligt ner på platsen som shortstack. Men jag uttnyttjade inte riktigt min vinst där eftersom jag inte köpte typ nån gata alls utan bara gick runt och väntade på att hamna på "Stationerna" så då stog man plötsligt där och spelade mot två motspelare som satt på typ alla gator utom Stationerna samt hade hotell eller hus på allt de ägde så min förmögenhet rann iväg ett tag där. Dock spelade vi inte ut spelet, lite synd hade vare intressant att se vilken taktik som vann. Min slutsats är iaf att jag inte är så kapitalistiskt kompetent, därmot märker jag nu att jag skanske skulle satsa på en karriar som monopoolkommentator :P
Ajja nice avslutning iaf.

Åter senare. Ta ta for now.

Bless

Tattoo.

Jag har ju tjatat rätt mkt om det här att ja vill smycka mig med en tattoo, har ju vare mkt fram och tebax med desings och liknande. Men nu äntligen så kan ja glädja med att designen är fixad. Jag fick hem Jools design idag, och damn it tjejen levererade big time. Sjukt bra design, hon hade fått med allt det jag ville ha med, men på sätt som jag aldrig skulle ha komme på att göra själv. Jag är fruktansvärt nöjd med resultatet, jag är riktigt kär i den designen faktistk. All cred te Jools som var villig att delge sin konst för att smycka min kropp. Heder till den damen!!!
Så nu blire som så att eftersom hon hade gjort 6 olika varianter på designen, så har jag valt ut 3 som jag älskar, så ja kommer andvända närmsta veckorna till att känna vilken som jag älskar messt och samtidigt hitta en tatuerare som känns stabil. Så ka ni nog sen se att jag firar mitt återvändande till Sundsvall med en tattoo =)
Nu är det nära, nu kan ja sluta tänka på designen och börja tänka på vilken studio jag skall gå till. Skulle ju hellst vilja åka ner te Örebro och Needle Demon, gillade den studion och har bara hört bra om de. De gav mig min andra piercing (den i bröstvårtan) och mitt intryck av studion var att jag gärna fortsätter låter de stå för utförandet av min kroppskonst. Men lite dyrt att åka ner te Örebro lixom så det blir nog inte =(
Har hört om ett par bra studior i Gävle med, minns inga namn nu men kommer höra mig för lite.
Schröder i Bollnäs sägs ju vara grym, ligger ju nära här med så det är ju ett alternativ.
Känner inte till nån studio i Sundsvall egentligen, bara Taurus, har hört lite blandat om de så jag vet inte vad jag ska tro.
Men motivet är fixat så nu äre bara rulla på. Åh jag är helt i extas nu, det är eufori detta.
JAG HAR EN EN TATTOO DESIGN ÄNTLIGEN!!!!!!!

Bless

Almännt

Ja idag känner ja att jag egentligen inte har nåt att blogga om, det är lite svagt på ämnen nu, blir ju messt OS och det kanske inte ligger så mkt läsarvärde i det. Jobba 11-20 idag, rätt tärande, jobba 11-20 igår me, ja gillar att jobba Dolly Parton bättre, det är som skönare.

Jag funderar även såhär, Prince for Peahcy floppade lite (även om ja starkt funderar på en uppföljare, antingen fortsättning på PfP om Peach fortf ger sitt tillstånd eller om inte så kan ja säkert hitta nån annan singelvän att skapa en bloggdoku om), Updragslistan floppade oxå, bara Nordlander som drog sitt strå till stacken.
Så jag funderar lite vad som skulle skapa interaktion, vad för slags event skulle Ni kära läsare vara engagerade i??

Nu bara hemma och lyssnar musik, får se vad som händer i veckan. Lär ju börja städa och packa lite. Flyttar ju snart, flyttstäda är det värsta. Nån som har bra tips på hur man fördriver tiden i SUndsvall now a days?
Ajja nu ska ja kanske föröska sova lite innan nattens sändningar...

Bless

Sista veckan

Jahapp då har vi gått in på sista veckan dåe. Ja sista veckan på Käglan altså. Vi stänger på sönda, det känns lite trist faktsikt det har varit väldigt roligt att jobba på Käglan i sommar. Jag hade rätt när ja trodde att ja skulle uppskatta det mkt. Jag skall spara denna sommar i minnet.
Värt att nämna är även att jag inte har förstört en enda tallrik eller ett enda glas/kopp faktiskt. Och det är ju inte precis så att jag inte har försökt, mitt sommarrekord för tallrikar balanserade på armen är hittills 11st (tomma altså), tänte försöka nå 15 innan veckan är slut, minst 13 ska rekordet upp i iaf.

Annars inte hänt så mkt idag, jobbade te 20, var inte så mkt folk på kvällen, men på dan vare rätt bra rusning. Nu bara hemma och lyssnar på musik,ska nog plocka fram skissblocket lite senare och häne mig åt lite målande.
Sen läre väll bli en massa OS kollande inatt, man kan ju som inte tillåta sig att sova när det är OS på TV, det är nästan lite syndigt att missa de direktsända OS grenarna på natten. Spec när det rä så att finalerna i simningen går på natten. Simningen borde va obligatorisk för alla människor :P

Ajja hare.
Bless

Destination Okänd.

Nu kommer inlägget jag har drage på ett tag, har kännts bra att inte publicera det än. Även om själva budskapet knappats är nån hemlighet längre så har det som för mig blive som så att saker inte är officiella förrän de publiceras på min blogg. Därför har det kännts rätt att dra på detta en tid, men nu är det nog dags att en gång för alla göra det offentligt.
Nu är det den 10de Augusti, jag sitter i min lägenhet i Byn och skriver detta. Från och med den 1sta September så kommer jag sitta i Sundsvall och skriva blogg.
Den 31 Augusti är min sista arbetsdag i Byn. Jag kommer vid kommande månadsskifte att sluta min tjänst som ungdomsledare i Edsbyns Missionsförsamling. Anledningarna till detta beslut kommer jag inte att lägga upp på bloggen eftersom jag inte ser att det är relevant att göra tillgängligt för allmänheten, fråga mig om privat om Du verkligen vill veta, men ja garanterar inte att ja kommer svara. Vad ja däremot kan säga är att det är ett ömsesidigt beslut från både min och församlngens sida då vi tror att det är det bästa för båda parter. Det är inga hard feelings, inget bråk eller nåt sånnt, men vi tror att det ligger i bådas intresse att jag avgår.
Jag har trivts i Byn, jag kommer ta med mig många erfarenheter härifrån, possitiva som jag sparar i mitt hjärta och mindre possitiva som jag tar till vara på, processar och förhoppningsvis lär mig nåt av.
Jag tror att jag har vuxit en del som människa i Edsbyn, jag har lärt mig mkt om mig själv som jag hittils inte har behövt kunna. Jag har utvecklats i mitt yrke som ungdomsledare och församlingsarbetare. Framför allt har jag vuxit i mitt liv som kristen, jag känner att jag nu är närmare Gud än vad jag har varit hittils. Visserligen vandrar man alldrig klart vägen med Gud, men växer aldrig upp till en "färdig" kristen, vägen med Gud är oändlig och hur mkt man än växer så kan man alltid växa mer, men ett litet steg till känner jag att jag har tagit. Speciellt i bönen har jag funnit en fördjupad trygghet. Den personliga bönen som jag ber hemma i min ensamhet har kommit offtare och mer från hjärtat än från språkcentrat i hjärnan. Jag förlitar mig mer på Gud nu än för ett år sedan, nu kan jag känna mig komfortabel med att lämna min väg åt Herren, jag har inte längre lika stort behov av att själv lösa allt som kommer upp utan kan lämna över mna bördor på Herren och leva i vissheten om att Han leder mig på de vägar som är bäst för mig.
Även i den "offentliga" bönen har jag vuxit tror jag. Nu är jag mkt mer komfortabel med att leda andra i bön, t.ex under andakter eller i gudstjänster. Förr var jag alltid lite rädd för att leda bön eftersom jag inte visste hur jag skulle formulera mig så att alla kände sig delaktiga och kunde förstå. Nu har jag släppt det, nu låter jag bara orden rinna ur munnen, rakt från hjärtat, jag säger det som kommer för mig och lever med vetskapen om att Herren inte behöver fina formuleringar och stark retorik. Han vet vad jag vill säga iaf.

Jag kommer sakna barnen i mina grupper. Jag älskar er, det är med sorg i hjärtat som jag lämnar er. Ni är en del av mig nu, jag kommer aldrig att glömma er, ni har alltid en plats i mitt hjärta. Ni har gett mig så mkt under denna tid, ni har lärt mig så mkt. Jag bara hoppas att jag oxå har kunnat ge er nåt tillbaka. För mig har ni vare så mkt mer än barn jag jobbar med, ni har vare mitt ljus, mitt hopp, min kraft. Studerna med er har varit fantastiska, ni har gett mig stunderna i veckan som man ser fram emot. Varje sekund med er har varit som den underbaraste fest. Jag kommer sakna er så otroligt mkt. Er ungdomsledare är jag alltid, behöver ni nånsin en vän, nån att prata med, dela er glädje med, gråta med eller bara snacka strunt ett tag så finnes jag alltid där för er. Ni är hjältar. Mina hjältar.

Nu hägrar Sundsvall, sysselsättning okänd. Men jag ser hoppfullt på framtiden. Det blir en ny förutsättning, jag kommer inte längre va ungdomsledare. Men den som är villig att jobba från grunden kommer alltid att hitta nåt att göra om det så är att städa toaletter eller sälja korv i ett skjul på stan. Nu handlar det bara om att blicka framåt, spara "dåtiden" i minnet men fästa blicken på det som komma skall. I den närbelägna framtiden är det att flytta in hos föräldrarna igen, sedan får vi se vad som händer. Men ett är säkert, den här gången så stannar jag i min barndoms stad en längre tid.
Sundsvall here I come!

Bless

Sport+politik=?

Ja tänkte även komma in på en annan detalj ang OS.

Han som kommenterade OS-invigningen idag ägnade typ dubbelt så mkt åt att snacka politik som år att snacka sport. Det är ju skandal. OS är sport, inte politik. Ja menar han kunde ha pratat om idrottarnas chanser, om rekord som kan slås eller itne slås, om lovande nykomlnigar eller veteraner som gör sitt sista OS. Han kunde ha redogjort för de olika truppernas skadelägen. Han kunde ha pratar om vilka sporter som är typiska att va bra i för de olika länderna. Ja möligheterna är obegränsade, men nädå, han skulle snacka politik. Politiken här hemma i riksdagen, på OS-arenan är det sporten som ska stå i fokus.
Sen det här me att idrottare har blive uppmanade av sina politiker att bojkotta OS, det rä ju bara löjligt. Ja menar herre gud, ofta lixom. Förstå vilken ära det är att va uttagen i en OS-trupp, få repressentera sitt land i den messt presigefyllda tävling som finnes. Men det är väll för mkt begärt att politikerna ska fatta det. De tror väll att hela världen snurrar runt de och deras idéer, i deras ögon så är väll OS bara nån PR-propagande som startats frö att ge just deras parti en liten boost. Skärpning.
Politikerna får väll bojjkotta hur mkt de vill, ärligt vem bryr sig om det egentligen? Man kollar ju på idrottarna iaf, sen om nån politiker råkar skymta förbi i bakgrunden, vem märker det lixom? Inte jag iaf.
Sen äre ju faktistk lite löjligt att det är så mkt protester mot att OS går i just Kina faktiskt. Det är ju bara för att ha nåt att klaga på lixom, grundar sig ju inte på nåt reelt jue. Ja menar ja OK visst, Kinas politik kan man väll tycka vad man vill om, ja har full förståelse för att man ogillar den, jag är inget stärre fan själv heller. Men seriöst, ifjol(?) vare fotbolls VM i Tyskland, och då hette det att "Det är så bra att det tyska folket äntligen kan känna nån nationell stolthet. De har tvingats att skämmas så länge men nu äntligen kan de få va stolta över att va tyskar" och i ärlighetens namn så måste man väll säga att Förintelsen är bra mkt värre än Kinas politik.
Missförstå mig inte nu, jag tycker inte illa om dagens Tyskland, det är säkert ett jätte trevligt land. Det jag vänder mig mot är att man är så inkonsekvent i budskapen från politiker, "aktivister" och media. Äre nu så underbart att Tyskarna äntligen kan känna nationell stolthet me sitt fotbollslandslag, så skare väll va lika underbart att Kineserna kan känna stolthet me sina OS-trupper. Men nä det tycker man inte, nu äre bara skandal att OS kan få gå i ett land som Kina.
Retoriken i hela den debatten är ju bara "vända kappan efter vinden", dvs de mediala vindarna blåser som så att det är "inne" att ogilla Kina, därför vågar ingen politiker tycka annorlunda efterso man ogärna sätter sitt rykte på spel.
De flesta "aktivister" är i ärlighetens namn inte så pålästa som de gärna låtsas vara. Det finns alltid trender för vad man ska ogilla och gilla, härom året hatade alla McDonalds, men sen föll det ur mode. Tidigare hade alla gelatingodis för det var av nån anledning oetsikt. Nu äre Kina som det är på modet att ogilla, men få vet egentligen varför. Tibet känner ju de flesta till, och det är sån "skandal att Kina okuperar Tibet, Tibet har rätt att va självständiga" "Dalai Lama for president", och visst helt rätt, men när man då sen undar vad dessa så kallade "aktivisters" ståndpunkt är om t.ex Kinas politik mot uigurerna är så blire typ "Uigu..vad??".
Så deras retorik ger ja heller inte mkt för, man kan inte bilda sig en uppfattning utifrån att enbart känan till en fråga.
Media gör ju bara hönor av fjädrar så de står heller itne överst på min förtroende lista. Där handlar det ju bara om vilka rubriker som säljer. Skandalrubriker och uppmaningar om bojjkott och motaktioner säljer ju helt klart bättre än budskap om förståelse förlåtelse.

Detta är mina åsikter. Nån som tycker annorlunda så känn dig fri att ta mina åsikter och dissikera dem bit för bit, eller om du håller med så säg det med.

Bless

Dags för OS

Nu brinner Elden. Nu har Elden nått sin slutdestination för denna gång. Den Olympiska Elden har nu rest från berget Olympus i Grekland till Beijing i Kina. Nu kan spelen börja!!
Nu kan OS i Beijing börja!

Jag kollade på invigningen idag, den va rätt storslagen. Men den gav rättvisa åt spelen, den gav den hära känslan av storslagenhet som man vill ha innan OS. Jag gillade den. Sen när länderna marsherade in så roade jag mig med att sitta och gissa flaggor innan de pressenterades. Ja kan säga att ja inte hade många rätt, det var lite pinsamt egentligen kan ju många av de flaggor ja missade.
Tog ju en bra stund innan Sverige gick in, men det var värt väntan, nice att se alla andra länder och deras trupper. Intressant att Kinas trupp är uppdelad på 3 olika olympiska komiteer, Chinese Taipei, Hongkong och Peoples Republic of China. Har aldrig fattat varför inte Hongkong tävlar under Kinesisk flagg... Chinese Taipei förklarade de dock idag, det va nåt bråk mellan Folkrepubliken och Taiwan som ledde till att Taiwan ställer upp med egen trupp men under flaggan Chinese Taipei, de hade heller ingen egen flagga utan gick in under OS-flaggan med ringarna.

Men aja det ska bli nice att följa OS nu faktistk. Ser fram emot mkt sport på TV. Friidrotten kommer ju locka. 100 meter frö herrar ser ju intressant ut, Usain Bolt mot Asafa Powell, sätt en taggad Tyson Gay på det med och det kan bli en riktig rysare. Höjdhopp är ju alltid intressant me svenska ögon sett, Stefan Holm mot OS-guld? Vad kan Emma Green åstakomma? Karro i längd iställe fär Mångkamp, det ska bli kul. Johan Wissman är alltid rolig att se. Sen gillar ja alla långlopp oxå, de är nice. Har aldrig vare nåt fan av kastgrenarna, de kommer ja nog inte bry mig om så mkt, de känns lite som utfyllnad bara typ.

Sen finns det ju massa skumma obskyra sporter i OS med, typ taekwondo, fäktning, judo, skytte, wolleyboll. Varfrö kan de itne ta me Karate på programmet oxå dåe? Då skulle jag titta iaf. Eller Thaiboxning, är ju bra mkt roligare än Taekwondo...
Bordtennisen lär ja ju följa, den läre ju bli riktigt intressant me en massa Kineser på hemmaplan taggade te tusen. Även den "vanliga" tennisen kommer ja vilja se enbart för att följa Nadal och Federer.
Boxning är i vanliga fall rätt trist att se på tv, men i OS brukar det kunna generera ett visst underhållningsvärde faktiskt.
Gymnastik har ja alltid vare fashinerad av, det är idrott på ritkigt. Simhoppet gillar ja med faktistk, rätt obskyr sport men den har helt klart sin tjusning, ja brukar sitta bänkad.

Men så såklart har vi simningen. Den missar ju för inget i världen. Simningen kommer ja följa med själ och hjärta. Sveriges trupp känns bra, nåra midaljer iår känns väll som att det ska kunna bli, men så som gammal simmare så är ju simningen över lag väldigt intressant. Phelps mot massa guld? Blire nån kamp på 1500 för herrar iår? 100fritt finaler är alltid roliga. Ja simningen ska bli kul.
Osså äre ju så pass att vi ju har ett par sundsvallare i truppen iår . A-K Kammerling som vanligt, A-K mot guld på fjärill, Sverigt må producera massa bra fjärilssimmare på damsidan men A-K är Sundsvallare så hon har mitt helhjärtade stöd. Ahlshammar kan få va hur bra hon vill, och Sjöström kan få va up and coming så att det smäller om det, men så länge A-K är aktiv så är hon fjärillsimmets enväldiga gudinna.
Osså Hanna. Hanna Westrin. Damn it va ja ska sitta och skrika när Hanna simmar. Jag ska verkligen hejja sönder lungorna när Hanna tävlar. Hanna is tha man. Go Hanna, Go Hanna!!!
Jag må ha slutat i klubben, men jag överger inte mina gammla klubbkamrater. Go for it, äg bassängen.

Bless

Reskamrat sökes?

Ååååh jag vill ut och resa igen. Jag ut i världen igen. Jag vill uppleva saker, vill se nya saker, nya kulturer, med andra sorters folk. Jag vill se solen gå upp över en vit sandstrand vid ett klarblått hav. Jag vill känna de riktiga storstäderna pulsera av liv under sena utevällar. Jag sitta och dricka en kopp kaffe ur en pappmugg på en buss som kör svinfort på en dåligt underhållen väg i ett främmande land. Försöka kommunicera med människor som knappt kan engelska och än mindre svenska. Jag vill skrika på gatuförsäljarna att lämna mig ifred eftersom jag inte tänker köpa deras crapvaror som kommer gå sänder så fort ja kommit hem. Jag vill oroa mig över att få magsjuka av all inhemsk snabbmat jag har satt i mig. Ja damn it, jag vill till och med oroa mig över att komma i närkontackt med alla äckliga djur som vandrar gatorna och bor i avloppen i världens länder.
Kort sagt, jag vill ut och resa igen. Jag är mätt på sverige, men jag är nog rätt mätt på Europa i allmänhet med. Polen var kul, men det skiljer sig inte betydligt från sverige. Resterande Nordiska länder är precis som sverige med med ett annat språk. Spanien, Italien, Frankrike och Grekland åker man till för att festa sönder sin kropp i en vecka. Det lockar inte, jag vill va ute länge, och man blir nog rätt mätt på de flesta ställen i Europa på en vecka.
Jag vill te Afrika, kanske en längre tid i Egypen, eller Sydafrika. Jag vill te Sydamerika, Chile, Argentina, Brasilien, Dominikanska, Cuba.
Karibien - Jamiaca, Caymanöarna, Bahamas.
Mexico kanske kan va kul. Har även på senare tid börja fundera lite på Canada.
Asien, verkligen. Sydostasien. Thailand gav mersmak. Vill se länderna runt omkring. Vietnam, Malaysia, Kambodja, Indonesien, Bali, Laos. Men även resten av Asien vill jag se. Kina, Japan, Tibet, Korea, Taiwan.

Nån som vill ut och resa med mig? Hör av dig vem du än är, känd- eller okänd för mig. Släng in en kommentar eller ett mail. Så kan vi iaf prata om saken. Det troliga är väll att det bara är drömmar att fara ut på en långresa igen snart (asså vi snackar minimum 1 månad nu...), men vi kan ju iaf drömma tillsammans. Och vem vet, det kan ju faktsitk bli verklighet.
Ajja just nu är iaf min verklighet att men kropp är fast i Edsbyn/Sundsvall men min själ är tebax i Thailand. Just nu så håller nog min själ på att förbreda sig på en utekväll på Samui eller i Patong. Alternativt förösker den utforska Bangkoks möjligheter...

Bless

Näringskedjan

Idag var ja ledig kära vänner. Det var väll rätt trevligt tycker ja, kan itne säga att ja ha gjort nåt speceillt produktivt, men det har känns nice att bara ligga is soffan och göra apselut ingenting. Har messt blive TV idag. Två rundor ut på Byn och handlat. Jag måste seriöst lära mig skriva listor på vad ja behöver. Min vanliga taktik är annars bara att kolla vad ja behöver och föröska memorera det. Det löser sig inte alltid så bra. En stor del av min inköpsperiod för mat brukar gå åt till att planlöst irra omkring i butiken och hoppas på att ja kommer ihåg va dja behöver när ja ser den ämnesgrupp det tillhär ståendes i en hylla. Vilket så klart leder till att ja glömmer hälften. En gång tror ja att missade att köpa mjölk varje dag i en hel vecka. Lagom less ja vart då när jag var sugen på en kopp te.
En annan grej ja måste lära mig är att jålla mig stadigt te att köpa det jag verkligen behöver. Sluta improvisera. Visst, tapas är säkert nice, men när ska jag käka det lixom? Vad är förresten tapas? Och inte minnst, hur andvänder man det? Ska man äta det direkt ur förpackningen, blande det i mat, eller kanske ha det på ett kex? Detta är saker ja inte har en aning om, men av nån oturgrundig anledning så köpte ja likväl tapas idag, det såg festligt ut... På impuls tidigare har ja inhandlar saker som vitlöksmarinerade sniglar, sushi (förpackad sushi från kyldisken på ICA är inte gott, annars är ja ett stort Sushifan), kaffesirap med vaniljsmak, adzukibönor, morotsmarmelad, citrongele, samt mkt mer.
Det vanliga förfarandet är ungufär att jag upptäcker nåt som jag tycker ser fint ut, ni vet lite exklusivt och då köper ja det för att testa vad det är egentligen (Sushin), eller jag ser nåt som jag har för mig att jag har smakat nån gång och tycks minnas att det var gott (sniglarna). Men det vanliga är att jag bara ser nåt som 1. har en snygg förpackning eller 2. ser ut som att jag kan uppskatta smaken av det. Min ekonomi skulle se mkt mer diciplinerad ut om ja kunde hålla mig till regeln "Behöver=köper Behöver inte=köper inte".
Ajja detta var allt för dagen.

Hare sweet.
Bless

Teknikens under

Hmmm... varför är allt plötsligt på engelska när ja loggar in på mtt bloggkonto?? Det var det inte när ja logga in sist. Engelska i all ära, men man blir ju lite förvirrad när man möts av ett språk man inte väntat sig när man lggar in...

Ja nu kanske ni undrar lite varför jag bloggar vid denna okristliga tid på dygnet? BOrde ja itne sova. Men nu äre såhär va, att jag har haft ett stort och allvarligt gräl med min dator. Den var lite vrång på mig ett tag. Helt utan anledning skall sägas, jag har alltid varit väldigt snäll med min dator, behandlat den väl och sköt om dne efter bästa förmåga. Men just idag så vägrade den logga in mig på MSN samt blåvägrade att starta indernet. Jag föröskte snällt och vänligt med den klassiska allroundlösningen "starta om", men då ville den inte stänga ner sig heller. Den stod och "avslutade Windows" i typ 2h och det gick itne att få nån kontackt med den alls. Jag funderade som så att den bara behövde lite tid på sig att samla sin tankar och senare komma till sian sinnen igen. Men den vägrade. Så det bar mig emot men till slut så såg jag ingen annan utväg än att ta ur batteriet ett tag för att sedan återansluta det igen. Då vart den genast mer samarbetsvillig sedan.
Detta är nästan lite dålig stil känner ja. Inte så mkt tacksamhet i det beteendet inte... Men det är säkert så att min kära dator har gått in i puberteten, då kan det ju bli så. Konstiga humörsvängningar och dyl... Man minns väll hur man var själv.

Ajja idag jobba jag kväll på Käglan, det var trevligt, är ju inte för många gånger ja är med och stänger så det är nice att uppleva det lite då och då med.
Hände inte för mkt ikväll dock, var en rätt soft kväll. Imorrn jobbar ja Dolly Parton igen. Det är skönt, då kommer man hem hyffsat tidigt.

Kvällen har (förutom att bråka med min pubertala dator) spenderats framför TVn. Kände tidigare idag en stark längtan att börja se Buffy igen. Men eftersom jag har sett hela serien i sin helhet en typ 3-4ggr så har ja ju den luxuösa möjligheten att kunna se vilket avsnitt jag vill. Så jag ägnade mig åt Once More Whit Feeling, musikalavsnittet. Det messt legendariska av alla musikalavsnitt. Ni vet Once More Whit Feeling var först, alla andra tv-serier som har ett musikalavsnitt i tablån (värt att nämna är det i Scrubs, det är rätt bra) är copycats. Musikalen i Buffy kom först och är bäst :P

Bless

Lid för konsten.

Måndag idag, ny vecka, nya möjligheter, nya utmaningar. Jobba på Käglan idag. Körde en Dolly Parton idag och jobba 9-5, japp det är jag och Dolly. Dolly är min ständiga källa till inspriration i jobbet. Man kan nästan säga att Dolly är lite av guru för mig. Hädan efter så skall hon tituleras Sensei Dolly.
Närå bara skojjar lite med dig, men det är ju lite oundvikligt att dra upp Dolly när man jobbar 9-5. Ska nog göra denn låten te thenesong frö denna vecka.

Nu sitter jag hemma och förösker hitta lite konstnärlig inspiration. Är sugen på att måla nåt eller skriva en dikt eller dyl, men inspirationen vil inte infinna sig. Försökte med en teckning i typ nåra timmar men det kom som inga idéer så ja la ner det. Kändes lite bittert.
Jag vill skapa nåt. Jag må va caféstationerad ungdomsledare under sommarn, men en konstnärssjäl är alltid en konstnärssjäl. Det finns få känslor som slår den man upplever alldeles efter att man har skapat nåt eget. En egen text, en fotad bild, måt målat, eller en snygg installation. Det känns fett nice att skapa saker. Dock är ja inte så mkt för att visa mina skapelser för andra. Jag skapar helt och håller för min egen skull. Ingen anna nän jag läser mina dikter. Ingen annan än jag har tillträde till mitt skissblock. Mina verk är av mig, för mig. Men icke desto mindre så känns det tungt när jag har lusten att skapa, men inte inspirationen att åstekomma nåt. För även om jag bara skapar för mig själv så vill jag att det skall hålla en viss standard. Ifall inte min själ ligger i skapelsen så vill jag inte göra den. Visst ja skulle kunna ordbajsa mig igenom en A4, men utan själ så skulle det kännas meningslöst. Jag skulle lätt kunna fylla en sida i skissblocket med lite bildkonst, men om ja inte hade nån tanke med bilden så är den meningslös.
Ajja nu ska ja trycka igång lite musik och försöka hitta nån form av inspiration.

Hare.
Bless

Lite gott och blandat från Philos värld

Ja denna vecka har handla mkt om musiken. Har vare totalt musikberoende ända sen ja kom hem från Polen. I början på veckan så körde ja nonstop låtar från musikalen Kristina från Duvemåla, sjukligt bra musikal. Grymmt bra musik. jag såg den live i min ungdom (japp med originaluppsättningen, Helene Sjöholm, Anders Ekborg, Peter Jöback), det var typ den största musikaliska upplevelse ja vare med om. Så de låtarna gick fr fullt i början på veckan. Tog mig till och med för att dra mig ner te Biblioteket och låna Utvandrarna i bokform. Sjukligt bra bok med, bara man lär sig leva med den åldriga svenkan på småländska den är skriven på. Blier lättare längre fram i serien när de börjar blandas upp med lite engelska.
Sedan körde vi ju lite Jazz/Soul. Skön musik, nice att flyta med den ibland.
Sen idag efter att igår ha besökt Fina Stinas blogg så har ja kört Governor Andy, Svenska Akademien och Kapten Röd hela dagen idag. Så tonerna har skiftat men musiken har vare ständig.
Ajja vet inte varför ja kände för att dela detta med er, kanske bara ville dra upp ett inlägg för att hålla upp statistiken eller nåt. En bra blogg skall uppdateras minst 2ggr/dag, ritkigt så mkt bloggar ja inte, men ett inlägg om dagen iaf är jag väll skyldig er kära läsare tycker ja :P

Idag har jag jobbat lite på en design till en tattoo. Blev lite nöjd faktistk. Kanske skulle få den lite snyggare målad. Men jag höll det rätt enkelt gjorde inga svåra saker så den ser rätt bra ut faktistk. Kände att det vore coolt att designa nåt själv, det ger en bra känsla. Så nu skall jag tänka ett tag på detta och sen se vart det leder. För som ni säkert har märkt vid det här laget så är ja riiiiiiiktigt sugen på en tattoo. Men ja velar ju alldeles för mkt. Mkt idéer och lite action. Nu äre dags att ta tag i saken och få det gjort. Dags att ta tanken och göra om den till handling. Ifall jag aldrig verkligen bestämmer mgi för att nu ska det ske, så kommer ja ju aldrig bli tatuerad. Nu har jag velat så länge, så nu damn it äre dags.
Några invändningar? Så tala nu eller tig för alltid!

BLess

Vi hade iaf tur med vädret.

Jag och mina tweenies har INTE tur med vädret. Idag skulle vi ha samling igen. Det regnade IGEN. De tre senaste gångerna vi har träffats så har det regnat mer eller mindre. Två gånger verkligt spöregn så att vi har tvingats va i kyrkan, och idag smått duggande, men lagom frö att man ska störa sig på det. Men jag bestämde iaf att vi skulle va ute och trotsa vädrets makter, så vi lira kubb på Käglan. Det var kul. Men ja hade gärna sett sol och värme faktistk.

Hahaha åh jag är så filmskadad. Ja kollar alldels för mkt på film tror jag. Ibland bara får ja sån spntan lust att slänga ur mig ett filmcitat som svar på nåt nån säger eller gör.
Som när man inte har så tur med vädret, men nå iaf påpekar att det inte regnar så mkt, det hade kunnat vara värre, asså då måste man ju bara svara med "Men bada då för helvete!!!" (Vi hade i alla fall tur med vädret). Eller när vi flög ner te Polen, och flygvärdinnorna börja gå runt me vagnen och sälja saker, va ju verkligen tvungen att sitta och undertrycka en lust att ropa "Sprit!! Sprit!! Här var det Sprit!" (Yrrol). Ja eller vad som hellst från Sunes sommar (Spec på cafét, "-What do you call those? -We call them nig.. ni.. Wienerbrod... -Oh no you dont") eller Karl-Bertil Jonssons jul ("För det här tilldrog sig på den tiden då en tonnårings idoldyrkan inte nödvändigtvis behöve vara av sexuell natur") funkar med.
Det är så kul. Kan inte alla som läser min blogg bara ösa in sina favvo citat från svenska komedier i kommentarer. Citat från Sunes Sommar/Jul, Yrrol, Karl-Bertil, Tomten är far till alla barnen och alla olika filmer/tvproduktioner av Galenskaparna och Aftershave får plusspoäng :P

Bless

Lars Winterdäck

Det skär i hjärtat att behöva säga detta. Men imorrn så spelar Lars Winnerbäck på Bergsåkers IP i Sundsvall och jag kommer att missa det =( Det känns inte så roligt. Detta blir den första Winnerbäck konsert i sundsvall sen typ 2002 jag missar =(
Åh vad jag hade velat vara där. Vad jag hade velat stå längst fram vid staketen och hoppat ock skrikit. Vad jag hade velat stå där och trängas med alla andra fans i total extas. Jag hade så gärna velat sjunga med i alla sånger för full hals. Så gärna dansa som en galning till de fartigare låtarna och gunga med i takten till de lugnare.
Att få stå där och för allt vad jag är värd skandera "LASSE LASSE LASSE" med resten av publiken. Få höra alla låtar från Daugava blandas upp med de lite äldre. Hoppa till Farväl Jupiter, sluta ögonen och känna hur Min Helande Tröst sköljer över mig. Känna den blandade känslan av irritation och extas när Lasses messt uttjatade låt Kom Änglar drar igång. Ingen LW spelning är komplett utan Kom Änglar. Man riktigt känner hur sönderspelad den är, men samtidigt så känner man varför den är det, den är hans största av en anledning och hur less man än är på den när man sitter vid datorn eller cdn så vet man när man hör den live att den är stor, den är värd att vara med på alla spelningar överallt i alla tider.
Att få va med och ljubla i Elden och Du Hade Tid, vad underbart det vore.
Höra Timglas dra igång och bara glömma allt som finns och alla runt omkring och bara känna låten vibbrera i hela kroppen, blunda och känna hur tårarna börjar sippra fram, och sedan gråta sig igenom hela låten.
Vad jag hade velat vara där.

Men nu blir det inte så. Nu blir ja här i Byn istället. Får blir att smälla upp en sjukligt lång spelningslista med bara Lasses låtar på datorn och efter bästa förmåga försöka återskapa den känslan som bara en konsert med Lars Winnerbäck kan inge. Lyssna så studioversionerna och minnas alla de konserter jag ändå har vare på.
Minnas första gången ja såg han live, trött efter en träning sprang vi över te Tonhallen, intog våra sittplatser och med förväntan i blicken såg vi Elin Sigvardsson agera förband och sedan fick jag för första gången uppleva storheten i en Winnerbäck konsert. På den tiden var jag ung och naiv, livet var en lek, nästan inga bekymmar fanns i världen. Sen dess har jag vuxe upp lite. Livet har nyanserats och förändrats. Men Lasses låtar är konstanta.
Konserten i Uppsala. Roadtripen ner, nytaget körkort, lånad bil. Första långkörningen utan att ha den gröna "ÖVNINGSKÖRNING"-skylten på bilen. Ett fullpackat Sudenternas IP. Mikael Wiehe som förband. För första gången grät jag till Timglas.
Födelsedagskonserten, Cloetta Center i Linköping. Tog sjukdag från skolan för att kunna åka ner. Åkte ensam, men vad gör det, när man hade den messt legendariska konserten nånsin i sikte. Komma tidigt te arenan, få krama Anna och Idde. Sen känslan i hela konserten. Ren och total extas. Gästartister b.la Håkan, Dregen och Anna Ternheim. Publiken som sjöng "Ja må du leva" för den nyblivna 30åringen. Minne för livet.
Höstturnén förra året. Jag och Sir Aj till Göteborg. Underbar helg som kröntes med en underbar konsert. Tidigt åkte vi ner te Lissebergshallen. Blåvitt var nyblivna vinnare av fotbollsallsvenskan. Den tokiga Stockholmaren i kön. "Winnerbäck+Kladdkaka=SANT" klottrat på väggen (nej, såklart inte av oss...). Förvåningen när Lasse innan konserten komme rut och skakar hand med oss som står längst fram, euforin som följde på detta. Mellansnacket om Räven.

Bara nåra av de konserter med Winnerbäck jag upplevt, fler finns att minnas. Så jag får helt enkelt minnas de och leva på de minnena när jag sitter här i min läga i min ensamhet och är bitter över att jag inte kan ta mig till sundsvall och upleva min största idol genom alla tider live ännu en gång.
Det kommer fler chanser. Fler turnéer och förhoppningsvis fler skivor.
Men nog känns det tungt att missa konserten, det gör det =(

Musik är ett magiskt faktum

Musiken talar. Idag talar musiken till mig genom Ella Fitzgerald, Frank Sinatra, Luis Armstrong och Duke Ellington. Kommer troligen blanda in lite Aretha Franklin, Monica Zetterlund, Solomon Burke, Otis Reding, och Sam Cooke senare.
Dvs dagen rullar i jazzens och soulens tecken.
Det är grymmt chill att bara slänga ner sig i en fåtölj med en kopp rykande hett te och bara låta musiken bära iväg med en. Det är ett så skönt flow i jazz och soul.
Jag är egentligen lite dåligt inlyssnad på Ella, Sinatra, Armstrong och Ellington. Blir som aldrig att jag tar mig tid till jazzen. Jag är mer av en soul människa. Den här lite gospelaktiga soulen, då mår man gott. Kommer bli MKT Solomon Burke ikväll.

Bless

Polen - The story

Ja här kommer det dåe. Berättelsen om Polenresan. Medverkande i berättelsen är Siri a.k.a Sir Aj, Johanna, Mari, Lisa a.k.a Floden, Steffi och jag som berättar är Joel a.k.a Philo.

Berättelsen börjar tisdagen den 22 juli på Sundsvalls tågstation. Där hade Jag, Sir Aj, Floden och Johanna stämmt träff för att anträda resan till Stockholm och senare Nyköping och Skavsta. Alla var mer eller mindre i tid. Lika så var tåget, så det var en bra början på resan. Tåget var väll inte spektakulärt roligt, som en vanlig tågresa typ. Förösker hålla sig vaken, läser lite, lyssnar på lite musik, stör sig på de obligatoriska fjortisarna som för högljudda disskutioner om allt som man inte har nåt intresse öht av.
Men efter ett par timmar så var vi väl framme i Hufudstaden iaf. Då började "projekt mat". Projekt mat var en plan vi hade som gick ut på at hitta ett ställe att förtära middag på. Eftersom 25& av dåvarande sällskap är övertygad vegetarian och 50% är McDonaldsvägrare så var det rätt svårt, de typ 2 timmar vi hade på åt givk åt rätt fort, men tillslut fick vi lite mat i oss iaf.
Sedan drog vi oss mot tåget som skulle ta oss te Nyköping, det tog bara en timma så det var rätt behagligt. Kom framte Nyköping ungufär kl 23. Väl där började vi fundera på hur vi skulle spendera natten. Nämligen var det så att vårat plan inte gick te Krakow förän kl 21 dagen därpå, så vi skulle döda unuför ett dygn i Nkpng. För snåla för hotel/vandrarhem, för tråkigt att spendera ett dygn på flygplatsen. Så Sir Aj hoppa på nåm ur lokalbefolkningen och beordrade att visa oss vägen till en bra och lugn park. Det gjorde lokalbefolkningen. Vi kom till en väldigt fin park vid en å. Där spenderade vi natten, på marken under bar himmel. Fatta vad kallt det var, riktigt groteskt.
Nästa dag var vi trötta på gränsen till medvetslöshet, så vi bara chillade på cafe och parker i nkpng till eftermiddan när vi drog oss ner te Skavsta Airport. Mötte upp Mari och Steffi. Sedan kom upptäckten att vårat flyg hem var ombokat även det, det bådade inte gott. Hur göra? Tåg te Sundsvall då var uteslutet pga dyrt och svårt att få tag i bilj. Tillslut bestämmde vi att hyra en bil och köra te sundsvall. Men de stängde just när vi skulle boka så det blev skjutet på framtiden.
Men ajja sen satt vi iaf där i gaten och vänta på att planet skulle gå. Föga förvånande så var det försenat. Jag och mari fördrev tiden med att spela Texas hold´em med godis.

Nu hoppar jag i tiden fram till det att vi anlände i Katovice. Vi höll på att bli vägrade bussen till Krakow, ända till det att jag läde chauffören att läsa och på så sätt kunde påvisa att vi faktistk var med på listan.
Sen väl framme i Krakow så börja vi leta oss mot gammla stan. Effter många om och men så hittade vi. Vi hitta även vårat vandrarhem på mer eller mindre första försöket :P Jag och Steffi firade detta med att förtära lite polsk korv, den var inslägen i plast, mkt märkligt och väldigt svårt att äta. det urartade lite och tillslut nöjjde vi oss med en kopp te. Sen sömn.

Dag 1 i Krakow spenderades på staden. Älskar den staden. den är så fin. VI spatserade rint och kollade affärer, och drog oss ut te shoppingcentret Galleria Krakowa. Men ungufär vid den tiden höll bristen på mat att ta död på oss så vi började leta upp en resturang. Sir Aj hade en på förslag, den var bra. Steffi blev introducerat till den vegetariska kokkonsten med gott reslutat. Sedan delade vi på oss, och Floden och Steffi fortsatte att bränna pengs i Krakows shoppingkultur. Medan jag och Sir Aj spran grunt och inventerade alla Gammla Stans tattoostudios. Mari och Johanna chillade på vandrarhemmet.
Sedan följde vi upp kvällen med att testa på Krakows uteliv. Hitta nåra klubbar som verka intressanta. MEn fstnade på en med ett dansgolv. Dock var vi mer eller mindre ensamma där men det var det värt. Det rä kul att se Mari dansa.

Dag 2 gjorde vi det enda vi hade inplanerat sen tidigare. Vi skulle besöka Auschwitz. jag tänker inte skriva så mkt om det. för det går itne att förklara. Det måste upplevas. Jag kan säga så mkt som att det är hemskt iaf. Det är ett minne från ett mkt mörkt kapitell i människans historia. Alla människor borde åka dit nån gång, jag tror det behövs för att förhindra att det ska kunna upprepas. Känslorna som svallar när man är där, de går inte att förklara. Första gången så blokerar man känslorna, man vill inte tro på det, man förnekar. För mig som var där för andra gången så kunde ja berarbeta lite mer än första gången. Nu kunde jag ta in det. Nu kunde jag sörja. Nu kunde jag känna. Jag kan aldrig ens va nära att känna de känslor de som de som var där under 2:dra världskriget kännde, aldirg ens närma mig att förstå hur hemskt det var för de. Men jag kan sörja alla de som misste livet där. Jag be för de som överlevde, och jag kan berätta för andra om det som hände där. Jag kan uppmana andra att åka dit, se rummen fyllda med döda människors avrakade hår, benproteser som en gång bars av riktiga människor. Se bilderna på riktiga människor som plågats i det helvete på jorden som Auschwits var. Se alla redskap för utsuderad och grym tortyr, nedbrytning och människokontroll som finns där. Och när Du har sett det så vill jag att Du även skall gå ut och berätta och uppmana. Den dag vi glömmer förintelsens hemskheter, det är dagen då vi gör det möjligt att upprepas. Och inget pris i hela världen är värt det. Upplev Aushwits, känn sorgen och verka för att det aldrig ska kunna hända igen.

Dag 3 i Polen, var en segdag, lite tagna efter gårdagen, samt lite tärda av tidigare dagars, brist på sömn och mat gjorde att vi itne var så på. Jag sov länge. Men blev väckt av att Mari ringer och skriker i telefonen "JOEL!!!! SIRI SKA TATTUERA SIG NU!!!!!! KOM HIT NU!!!" så det var ju bara att pallra sig ur sängen och kubba som ett tok te studion och bevittna när Sir smyckade sin kropp. Det blev 3 svalor på armen, mkt vackert, designat av Johanna. Grattis Sir Aj, nu ligger du 0-1 i tattoo ligan på mig. Men gör dig inte för bekväm på första platsen, ja tar ikapp det snart :P
Resten av dagen var slö. Stan typ. Och sedan skulle vi gå ut och klubba igen på kvällen. Det var kul. Hitta en bra klubb, men det var fett mkt folk, så det var svinigt varmt.
Sova vid 03.

Dag 4. Sista hela dan i Polen. Promma upp te Wawel (slottet) på morronen. Promma runt där lite, kolla på hur fint det är. Men lessna rätt fort. Så vi begav oss te ett cafe och förtärde glass.
Sen minns ja inte vad vi gjorde resten av dagen., men vi typ bara chillade. Tog det soft typ. Jag börja bränna lite pengs på shopping då.
Ajja på kvällen så ville vi hitta på nåt, men fastnade i soffan och disskuterade religion. Sedan runt 24 gick vi ut och satte oss på typ stans enda öppna cafe och drack en kaffe. Sen skulle vi sova var tanken, men en ny kille på vandrahemmet som kom från Kanade ville ut och dra en krogrunda, så jag och Sir följde med,han var trevlig. Gillar folk som tar kontakt, som pratar. det var nice. Men vi sov vid 03 iaf.

Dag 5. Hem färd. Eftersom flyget var ombokat så skulle vi åka på kvällen denna dag istället för tidigare som vi hade planerat. Även att våran flygbuss var bokad te kl 06 på morronen när planet gick 19 på kvällen. Sura var vi, men killen som jobba på vandrarhemmet ringe flyget och skällde ut de så de boka om vår buss. Hände inte så mkt på flyget. som vanligt typ.
Sen i Nkpng på kvällen skulle vi få tag i vår bil. det var ett projekt i sig. Höll på att bli utan bil, men Sir Ajs far räddade dagen. Så vi kunde börja bila hem te Sundsvall. (Floden och Steffi tog buss mot Sthlm resp Lkpng). Bilresan var intressant. Jag och Mari satt och sjöng som galningar te radion, troligen fär att hålla oss vakna. Johanna försökte mata oss med groteskt mkt muffins.
Måste även nämna den röda bilen som vi hade kontackt med när vi börja närma oss Sundsvall. Den hade lega en bit framför oss, när vi börja närma oss Gnarp, men han körde inge fort, typ 10-15 under begränsningen. Så när vi efter Gnarp kom på 2filig 110väg så körde ja om honnom. Då vakna han till och börja trycka på gasen. Han körde ikapp oss igen och körde även om oss. Mkt skumm förare. Där bytte jag och mari så att hon körde. När vi kom till sträckan mellan Njurunda och S-vall så kom hon ikapp Den Röda Bilen igen. MEn nu körde han på rätt bra. han hade just blive omkörd av nån annan så han låg på ett tag där. MEn så börja han lugna ner sig igen och överandvända bromsen lite. Mari kom ikapp. Låg bakom typ stört länge och störde sig på vilken läg fart han höll (fortf typ 10-15 under begränsningen) så kom 2filigt igen. Mari går ut för att köra om, men han GÅR UT OCH BLOCKERAR OMKÖRNINGEN!! Så mari tvingades ligga bakom ännu längre. Så kom vi inte te rödljusen vig tågstationen. Där är det med 2filigt. Mari btyer fil för att kunna köra om han efter rödljusen. Han ser mari byta fil så han KÖR MOT RÖTT för att undvika att bli omkörd troligen. Mari blier typ asförbannad, och efter rödljuset så gasar hon upp som en tok och kör om mellan rödljusen och Kulturmagasinet. Killen som körde såg väldigt läskig ut. han var väldigt ung och såg typ zoombie ut i blicken. Det var läskigt, men samtidigt väldigt kul.

Det var Polen det. Grattis om du läst hela inlägget. Det blev lite långt....

Minnen

Måste dra upp ett inlägg nu bara för sakens skull. Måste spara denna känsla.

Ni vet det bitterljuva avskedets känsla. När man lämnat av alla som var med, och man äntligen har kommit hem. Bittert eftersom det är slut. Tiden har drage förbi, allt roligt vi gjorde är nu bara minnen i mitt huvud. Men ljuvt för att man har kommit "hem".
Känslan när man skiljs åt efter en resa. Att pränta in alla ansikten precis som de såg ut när man skiljdes åt. Vad man sa. Vad man tänkte när man drog vidare till sin egen slut destination. Alla smådetaljer som gör att även om man tappar kontakten med personen och människan i fråga kanske försvinner i minnets bakvatten nånstans så finns den ändå kvar i mitt huvud, precis som h*n såg ut när vi skiljdes efter resan.
Det är en lite sorglig känsla, eftersom det nu som sagt bara är minnena kvar. Men minnen kan man gå långt på, och just det att vissa minnen håller man fast vid vad som än händer i livet.
Jag kommer aldrig glömma Steffi när hon sprang te bussen mot Stockholm i Nyköping. Folden när hon gick te bussen mot Linköping. Siri som går från bilen mot de tomma gatorna i Sundsvall kommer för alltid att vara en präglad bild i mitt minne. Johannas avsked på Alnön är evigt. Maris ansikte när hon släppt av mig i Dalen. Dessa personer och dessa ansiken kommer för evigt att betyda nåt för mig. För evigt finnas med mig. Personer kommer och går i ens liv, de kan lämna djupa eller ytliga spår i ens medvetande, men det är dessa små minnen, dessa små detaljer som gör att man aldrig helt kan glömma de.
Jag kanske glömmer resan te Polen med Steffi, Floden, Siri, Johanna och Mari. Jag kanske glömmer vad vi gjorde och vad vi kände. Jag kan glömma all glädje vi delade och de stunder som var jobbigare. Men minnet av de när vi skildes åt kommer jag bära med mig till den dag jag dör. Och varje gång jag tar fram dessa bilder ur mitt medvetandes grummliga bakvatten så kommer jag veta att Vi var i Polen. Vi var där, och vi hade sjukligt roligt. Jag kommer att veta att för 5 dagar i våra liv var vi kungar och drottningar. I 5 dagar styrde vi världen. Vi siktade mot toppen, och när vi nådde solen så brändes vi inte. Vi strålade med den.
6 personer, 5 dagar och 1 legend.

Legenden kommer att leva vidare. Joel, Mari, Siri, Johanna, Steffi och Lisa i Polen. Minne för livet.

Bless

Tråkighet

Jag har legendariskt tråkigt. Vare vaken sen 8 imorse, hatar att stiga upp tidigt när det inte behövs, och det är ju som inte så mkt att göra nu heller. Bara vänta in klockan så att ja kan börja dra mig mot tåget sen.
Så nu äre bara en sjukligt seg väntan på att tiden skall gå. Sugen på att resa nu. Vill komma iväg.

Ajja finnes inte så mtk mer att säga...
Köpte en iPod idag. Det är ju välbehövligt...
Hare nu orkar ja inte blogga mer...

Sex & the City

Ja kära vänner nu skall vi ta tag i livets stora frågor dåe. Jag kollade just på Sex & the City på tv, jag är ett fan. Det står högt på min prioriteringslista att se filmen. Men i nuläget nöjjer ja mig med serien.

Så frågan vi nu alla skall slå våra kloka huvuden ihop för att lösa är den självklara frågan alla vi Sex & the City fan alltid ställer. "Om du var nån av huvudpersonerna i Sex & the City, vem skulle du vara dåe?". Och för att förtydliga så är ju frågan såklart vem du är messt lik, inte vem du hellst skulle vilja vara.

Jag och Tiger disskuterade detta för nån da sen. Vi kom då fram till att Tiger är Miranda, även om det finns lite Carrie där med, men Tiger är mer Miranda än Carrie.
Och jag är Carrie, fast Tiger tyckte att det fanns lite Miranda i mig med, vilket ja väll kan hålla med om. Men mer Carrie iaf.

Nu undrar ni säkert varför en kille sitter och disskuterar vilken Sex & the Citybrud han är messt lik, är inte det det lite wierd? Men nä det tycker ja inte. De personlighetstyperna går bra att tillämpa på män med.
Och det är ju ett roligt disskutions ämne.


Så släng in en kommentar och berätta nu vem du skulle va. Carrie, Miranda, Charlotte eller Samantha? Jag orkar inte dra en personlighets beskrivning över karaktärerna nu, men jag antar att de flesta känner till Sex & the City, så det hade säkert vare onödigt iaf. :P


Polen imorrn. Förhoppningsvis kommer ja hitta lite tid att skirva om vistelsen medan vi är där. Ni som är lyckligt lottade att vara tillagda i min maillista på Resedagboken kommer att kunna följa mig där. För er som jag kanske inte känner och därför inte har i maillistan så heter ja Philo på Resedagboken så det borde inte va så svårt att hitta. Är ni för lata för det så kan ni ju trösta er med att en sammanfattning kommer upp här på bloggen när ja kommit hem.


Dock dagen imorrn kommer spenderas innanför de svenska gränserna. Reser ut från Sundsvall vid 16, stannar till på midda i Hufudstaden vid 20, borde va i Nyköping vid 23. Sen typ ett dygns väntan på planetsavgång därifrån te Krakow. Men sånnt är livet. Överlevde ja Bangkok ska väll Nyköping inte va så svårsmällt tycker ja...


Bless

Söndag, städning och Sundsvall.

Jahapp, nu bär det snart av te Sundsvall igen dåe. Har ett möte i Kyrkan om en timma sen startar ja te Sundsvall. Blir i stan imorrn, sen på tisda äre Polen och Krakow som gäller.

Dagen hittils idag har bestått i att städa ur the Mansion, vart just klar med detta bestyr och ska nu ge mig på att packa det ja behöver ha med mig. Dock kände jag att ett avbrott i aktiviteterna var att föredra så det bli ett blogginlägg för att fördriva lite tid.

Borde va i Sundsvall runt 01 inatt nån gång, är faktistk rätt nice att köra bli nattetid, det uppskattar ja mkt. Bara man slipper dessa som ligger bakom en och vägrar blända av helljuset. BOrtsett från de så äre riktigt trevligt att köra bil på natten. HOppas det är nåt bra på radion. Har inte riktigt lärt mig söndastablån för P3 utantill än...

Ajja allt för nu.

Bless

Philo pressenterar en ny lek.

Kom för ett tag sen ehm från samling med mina nästantonåringar. Trevligt, det var nu 2 veckor sen vi samlades sist, saknat samlingarna med de lite.
Idag körde vi lite drama, det är uppskattat. Vart lite improvisationer och dylikt. Roligt roligt.
Sedan introduserade jag de till den ädla sporten Kyrkjagis. Kyrkjagis är en i Betlehemskyrkan, Sundsvall frekvent förekommande lek. Flera generationer SMUare i Sundsvall har skrapat upp armar och ben mot golvet i kyrkan sam t sprungit sig utmattade i utövandet av denna lek.
Vad jag vet så är leken uppfunnen och utvecklad i Sundsvall. I mina tidiga tonårsår när vi faktistk var en stadig grupp Tonåringar i BK så passerade inte en fredag förbi utan åtminstone 1 timmes Kyrkjagis. På senare tid har dock tillfällena fått vänta tills de gånger vi har kunnat få ihop 2 hållbara lag. Om man såklart inte räknar de gånger jag och Flippy har kört Kyrkjagis man mot man med modifierade något mer våldsamma regler.
För er oinvigda i sporten kommer här en förklaring.
Kyrkjagis spelas som höres på namnet förslagsvis i en kyrka. Och är en sort för innomhusbruk modifierad variant av Flaggleken, Capture the Flag. Bra är om stället för spelet har två våningar att tillgå, gärna skall det finnas minst två olika vägar att äntra båda våningar på.
Man är uppdelad i 2 lag. Varje jag har sin egen "bas" ett lag har ett rum på ovanvåningen och det andra på den undre våningen som bas. I sin bas har men "skatt"(flagga) man skall gömma. Enda regeln för hur man får gömma denna skatt är att den skall på nåt sätt vara synlig, dock är det en tolkningsfråga vad som anses som synligt, man kan komma undan med nästan vad som hellst (en gång skruvade vi upp baksidan på en radio, stoppade in skatten där och skruvade på baksidan igen, dock lämnade vi 2 skruvar oinskruvade så att det skulle kunna synas att den var uppskruvad, om man då tittade riktigt hårt på baksidan av radion och andvände sin fantasi så kunde man ana konturerna av skatten där, det räknades som "synligt"). Samt att när skatten väl är gömd får man inte gömma om den under spelets gång.
Sedan gäller det för det egna laget att ta sig till och in i motståndarlagets bas och hitta deras skatt, samtidigt som man bevakar och beskyddar sin egen bas och skatt. Som spelare får man under spelets gång inte vara inne i sin egen bas om det inte befinner sig en person ur motståndarlaget inne i den. Dock får man vara i de omedelbara omgivningarna hur mkt man vill.
Möter man en motspelare nånstans på spelplanen så skall man föröska "ta" den personen, ni vet som i typ kull. Dvs röra spelaren med handen (i Man-mot-man versionen utvecklad av mig och Flippy så man man även ta sin motspelare med fötterna, i man-mot-man räknas både lyckade sparkar och slag som "tagning"). En tagen spelare sätts tillfälligt ur spel och får gå till speciellt angivet rum och räkna till 100, sedan är man inne i spel igen. Här måste lite ärlilghet kunna tillämpas av båda spelare, eftersom dessa kamper kan va ganska hårda så måste man om man vet med sig att man blev tagen av sin motspelare innan man själv tog denna erkänan sig tagen och sätta sig själv ur spel. Är det för jämnt för att dömma så räknas båda som tagna och sätts ur spel i 100 sek.
Spelet fortgår tills någotdera laget har funnit motståndarnas skatt.
Spelet skall hellst spelas i helt nedsläckta lokaler så att man spelar i så mkt mörker som möjligt.

Detta mina vänner är Kyrkjagis.
I nästa avsnitt av "Philo pressenterar en ny lek" kommer ni att få uppleva leken "Mitt Liv Som Hund", vilken är en brutal blandning av streetfotboll och kampsport, spelas förslagsvis man-mot-man. Utvecklad av Philo och Flippy. (ja det var en period där när vi hade rätt lite att göra så vi ägnade fredagarna åt att hitta på nya spel)

Bless

Nattfilosofi

Ajja, ska väll föröska printa ner nåt idag oxå, så man håller upp statistiken. Men blir nog inget viktigt idag, messt bara lite gnäll och skitsnack typ.
Rätt soft dag på Käglan idag, va lite halvtaskigt väder så det kom inte så många och förtärde vår kost.
Dock kom det en massa folk från nåt äldreboende eller nåt, mitt i fikat så hitta nåra i deras peronal våra psalmböcker så de börja spontansjunga. Körde stämmor och hela köret, fruktansvärt vackert. Det var som en röst från himmlen som plötsligt skar in i vardagens grådisiga plastsamhälle. Det lyffte min dag lite. Vart typ helt hypnotiserad ett tag där.

Sen nu på kvällen så gick ja ut och promma lite i Byn. Jag gillar att upleva saker "by night" så att säga. Det är en speciell stämning att va ute ensam i mörker. Det kanske är nåt destruktivt som ligger i mig som framkallar det men ajja det kan ja leva med. Spankulera ner te Statoil och köpte en påse chips jag inte har tänkt äta upp, men fick ju iaf en anledning att gå ut och gå.

På tisda smäller det för resan oxå. Känns välbehövligt, kunde behöva en paus känner jag. Behöver ladda batterierna lite. Känns viktigt att få lämna Sverige lite om än så bara över 5 dar. Hitta focus igen. Ska ägna mkt tid kommande vecka åt självransakan och innåtblick. Det är så mkt som strulat på sista tiden och jag har inte riktigt vare redo att möta det. Jag har inte kunnat vara den där Joel som alltid hittar tiden att sitta ner och lyssna på andra och dela deras känslor. Jag har inte kunnat jubla med de glada eller trösta de ledsna. Istället har jag fått brottas med mig själv. Fösrsöka möta demonerna innom mig själv istället.
Jag tror att mkt av detta har sin grund i att jag inte vet var jag känner att jag har mitt hem längre. Edsbyn är nice men det känns inte som "hemma", hjärtat har inte riktigt tage till sig Byn än. Sundsvall slutade vara "hemma" när jag flyttade första gången. Jag älskar Sundsvall och huset i Dalen, men jag är dock ändå bara på besök när jag är där. Och folket vet att jag bara är på besök, visst jag är en uppskattad gäst men jag är inte en i gänget längre. Jag är "utflyttad" och därför kan vi itne längre ha samma gemensakp som vi har haft.
Fjöget är heller inte längre "hemma" nu. Visst hjärtat är i Fjöget, men jag har missat så mkt i vardagslivet att "mitt" Fjugesta bara är minnen nu. Skulle jag komma tebax nu så skulle säkert det messta va annorlunda och jag skulle behöva ytterligare ett år inna det var som vanligt igen. Lillsugan är inte min längre. Inte Lekebergskyrkan heller. Mina barn/ungdommar har vuxe upp och utväcklats ytterligare ett år, och jag har missat det. Jag är stolt över er, ni är för alltid mina barn. Jag kommer aldrig sluta vara er ungdomsledare, behöver ni mig så kan ni alltid höra av er. Jag älskar er och kommer alltid göra så.
Men jag tror inte att Fjöget är mitt hem längre, bara minnen i mitt hjärta.

Och det är det jag behöver fundera på nu. Var jag har mitt hem, för bara jag vet var jag har mitt hem så kan jag börja fungera till 100% igen tror jag. Just nu känner jag att jag bara driver runt som ett löv för vinden, sliten mellan 3 platser som alla är underbara, men inget av de kan jag kalla för mitt "hem".
Därför är Krakow bra, neutral plats. I Krakow kan ja se obejltivt på detta. Mobilen kommer vara av, internettandet kommer vara på ett minimum. Där kan jag fundera på var jag har mitt "hem". Radhuset i Dalen? Lillstugan i Fjöget? Eller The Mansion i Edsbyn?

Bless

Philo pratar om idrott.

Ja jag vet inte om ni visste detta om mig, men jag är faktsitk ett väldigt stort fan av cykelsporten. Cykling är fruktansvärt roligt att kolla på. Lopp men många etapper med olika förutsättningar som Giro d´Italia eller Tour de France är fett roliga att se.
Och att vi iår har en svensk som cyklar bra är ju inte fel heller. Tomas Löfkvist trampar på bra, ledde ju t.om sammandraget ett tag.

Men det som är tråkigt med cykel är att det under Touren eller Girot varje år avslöjjas massa fall av doping. Det är inte trevligt. Personligen som gammal idrottare så fröstår jag inte hur man kan sänka sig så lågt att man faktistk är villig att ta till förbjudna prepparat för att höjja sin prestations förmåga. Har man ingen respekt för sporten eller? Att fuska på det sättet är beviset på den messt bristande respekt jag vet. Det är respektlöst mot sina lag/klubb/stallkamrater, det är respektlöst mot sina motståndare, det är respektlöst mot alla som lägger ner tid på resultatinriktad renhårig träning. Och det är respeklöst mot en själv. Så jag kan inte känna nåt annat än bitterhet mot dessa personer som sänker sig till den verkliga botten på idrottsvärlden genom att mata in dessa prepparat i sin kropp.

Som supporter så känns det ju även extra tråkigt när det är nån man har hejjat på som ertappas med doping. Då känner man sig lurad lite extra mkt. Lite uttnyttjad typ.
I årets upplaga av Touren (samt även i Girot) har jag hållit väldigt hårt på Riccardo Ricco. Jag tycker att han är en fantasisk cyklist. Jag har hela tiden sutte och hoppats på att han skall vara med och göra upp om slutsegern. Jag hoppades på honnom i alla etapper jag har sett. I bergsetapperna var han min klara favvo hela tiden. Visst han tävlar mot Löfkvist i ungdomsklassen men Ricco var ändå min favvo från början.
Så det känns inte kul att jag idag tryckte på text-tv och läser att Ricco har blivit ertappad för EPO-doping. Jag har hejjat på en person som utgersig för att vara en stor idrottsman, men igentligen är en liten rutten fuskare. Han har uttnyttjat förtroendet hoss alla oss som hejjat på honnom. Han har dragit oss vid näsan på det messt vidriga sätt.
Ledaren i ungdomsklassen, vinnaren av 2 etapper, nian i sammandraget. Dopad. Tungt för sporten. Väldigt tungt.
Och det är inte nog med att det kastar skugga över Riccos namn, det blir ju även automatiskt så att man börjar tänka att ifall han kan va dopad då kan även alla andra toppidrottare ha tillfört nåt prestationshöjjande i blodet. Om man plötsligt förbättrar sin tid, eller om man kommer som en överaskning till en topplacering. Det väcker misstankar.

Jag hörde även att Riccos stall, Saunier Duval-stallet, har drage tillbaka alla sina cyklister från Touren efter Riccos avslöjjande. Vilket jag förstår, de har haft många som cyklat bra iår, och när Ricco som är en av deras stjärnor var dopad så äre ju klart att man börjar undra över deras andra topp cyklister med. Så jag förstår att Saunier Duval har drage tebax alla cyklister ur staller för att deras namn inte skall smutskastas mer än det redan gjorts. Nu säger ja såklart inte att alla Saunier Duval cyklister är dopade, det jag menar är bara att vi fans och framförallt media kommer att ägna mer tid år spekulationer om doping än åt hyllningar om nån Sanuier Duval cyklist skulle vinna eller cykla bra på en etapp.
Jag tycker det är synd att Sanuier Duval har hamnat i den här situasionen att tvingas dra tebax sina cyklister. Nu kommer vi inte mer få njuta av deras fantastiska laginsatser, deras teamwork. Deras samarbete. Och framför allt så missar vi ett par ritkigt bra cyklister. Leonardo Piepoli och Juan José Cobo, otroligt roliga att se cykla. Piepoli och Cobo glänste i bergsetappen i måndas. Kom etta och tvåa, efter en stark laginsats som resuterade i att alla andra såg döda ut när stigningen började och Piepoli och Cobo kunde nöta sönder Franck Schleck på slutet. Spänning och underhållning när idrott är som bäst. Leonardo Piepoli och Juan José Cobo kommer att saknas i Touren, och allt för att en av deras stallkamrater är en liten fuskare som hellre än att lita på sin träning fyller upp sin kropp med förbjudna medel.

Fy!!! Sport skall handla om sport, inte om sprutor! Lågt, mkt lågt. Doping i alla former och innom alla idrotter borde fördömmas starkt av alla oss som utövar eller intresserar oss för idrott. Vi måste visa att vi itne kan acceptera doping. Vi måste visa vårt avståndstagande från detta fuskande. Vi måste få sporten ren igen. Det kommer alltid att ligga en mörk skugga över all form av idrott så länge vissa hellre tar till den lätta vägen och tar en spruta istället för att lita på sin egen träning.

Bless