Lid för konsten.

Måndag idag, ny vecka, nya möjligheter, nya utmaningar. Jobba på Käglan idag. Körde en Dolly Parton idag och jobba 9-5, japp det är jag och Dolly. Dolly är min ständiga källa till inspriration i jobbet. Man kan nästan säga att Dolly är lite av guru för mig. Hädan efter så skall hon tituleras Sensei Dolly.
Närå bara skojjar lite med dig, men det är ju lite oundvikligt att dra upp Dolly när man jobbar 9-5. Ska nog göra denn låten te thenesong frö denna vecka.

Nu sitter jag hemma och förösker hitta lite konstnärlig inspiration. Är sugen på att måla nåt eller skriva en dikt eller dyl, men inspirationen vil inte infinna sig. Försökte med en teckning i typ nåra timmar men det kom som inga idéer så ja la ner det. Kändes lite bittert.
Jag vill skapa nåt. Jag må va caféstationerad ungdomsledare under sommarn, men en konstnärssjäl är alltid en konstnärssjäl. Det finns få känslor som slår den man upplever alldeles efter att man har skapat nåt eget. En egen text, en fotad bild, måt målat, eller en snygg installation. Det känns fett nice att skapa saker. Dock är ja inte så mkt för att visa mina skapelser för andra. Jag skapar helt och håller för min egen skull. Ingen anna nän jag läser mina dikter. Ingen annan än jag har tillträde till mitt skissblock. Mina verk är av mig, för mig. Men icke desto mindre så känns det tungt när jag har lusten att skapa, men inte inspirationen att åstekomma nåt. För även om jag bara skapar för mig själv så vill jag att det skall hålla en viss standard. Ifall inte min själ ligger i skapelsen så vill jag inte göra den. Visst ja skulle kunna ordbajsa mig igenom en A4, men utan själ så skulle det kännas meningslöst. Jag skulle lätt kunna fylla en sida i skissblocket med lite bildkonst, men om ja inte hade nån tanke med bilden så är den meningslös.
Ajja nu ska ja trycka igång lite musik och försöka hitta nån form av inspiration.

Hare.
Bless