Beslutet är nu 99% fattat, det är lite synd men det är nog nödvändigt.
Jag är inte feg, jag flyr inte, men jag tänker inte heller kämpa i ett krig jag redan från början är dömd att förlora.
Jag anser att det finns nåt vackert i alla människor som vandrar på denna jord. Alla kanske inte passar bra ihop med mig, men alla är likaväl vackra, bra och värdiga människor. Letar man så kan man hitta guldtackor gömda i alla människors hjärtan.
En annan sak jag förespråkar är självkännedom, om man känner sig själv så kan mkt av världens mindre trevliga handlingar motverkas. Vi har ibland alldeles för lätt att leta fel hoss andra. Vi som människor tycker om att peka ut andra som dåliga. Det är lättare att måla ut sin motpart som den ensamma boven än att blicka in i sig själv och inse att problemet kanske är 2delat.
Jag känner mig själv väldigt bra tycker jag. Jag vet att jag är långt ifrån en perfeckt människa. Jag vet att jag har fel och brister. Men jag vet även att jag har många goda sidor. Jag är inte stolt över allt jag gör eller har gjort här i livet. Ibland gör jag saker jag skäms över att jag gör. Men ändock i alla lägen är min strävan att leva ett liv som är så rent och gott som möjligt.
Jag känner även mig själv på så sätt att jag vet mkt om vem jag är. Folk som inte gillar mig kan kalla mig vad de vill, det rör mig inte i ryggen eftersom jag själv redan vet om de talar sanning eller inte. Kallar de mig vid nåt öknamn baserat på sanningen, vi kan säga "Din lata djävel" då vet jag att "ja jag är rätt lat, men jag jobbar på det. tack för att du uppmärksammade mig på problemet. Jag ska jobba hårdare". Och om nån kallar mig för nåt öknamn baserat på lögn, alternativ "Djävla hora" så vet jag att "Nä det är falskt, jag har aldrig haft sex för pengar, men mår du bättre av att säga det så go ahead."
Därför kan jag ta öknamn folk vill kalla mig, eller acceptera epitet folk vill sätta på mig. Men jag förväntar mig även att folk blickar in i sig själva och iaf förösker reflektera över att de kanske inte heller är perfeckta. Men ibland när folk inte gör det utan bara bygger på sina hätskheter mot mig och försöker trycka upp sin egen ofelbara helighet i mitt ansikte så måste jag inse att det är bättre att backa iväg och låta folk vara som de är istället för att gå på offensiven och starta en lönlös debatt.
I mina ögon är det inte feghet eller att fly från problemen (även om jag säkert tror att den synpunkten kommer att pålysas av vissa parter). Utan det är realsim och självbevarelsedrift.
Så tänker jag. Det är i de tankarna Beslutet kom till, och ju mer ja skriver ner mina tankar, ju mer inser jag att Beslutet troligen är rätt.
Jag hatar inte, jag känner ingen illvilja, jag tänker inte göra livet surt för berörd part. Jag respekterar berörd part och dens åsikt. Det vore trevligt om berörd part kunde se på mig utan hat och illvilja. Enbart acceptera och konstatera att vi är för olika och kanske bör gå olika vägar härifrån. Vi inser våra olikheter och kan skiljas, kanske inte som vänner, men iaf med ömsesidig respekt. Min respekt för dig är stor, du gör bara det du tror är rätt.
Jag skulle bli glad om du kunde respektera mig som person och erkänna att Jag gör Mitt bästa och det Jag tror är rätt.
Våra personligheter stämmer bara inte överens.
Bless.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det var många som trodde och hoppades men det verkar tyvärr som det inte fungerade. Detta är dock lätt att säga med facit i hand.
Du skriver: ” Det vore trevligt om berörd part kunde se på mig utan hat och illvilja.”
Jag kan garantera att INGEN ser på dig med hat, det hade inte gjort någonting bättre för någon. Samtliga respekterar dig som person och det handlar inte om att du på något vis vore annorlunda även fast du själv hävdar det.
Det handlar som jag ser det bara om ärlighet och uppriktighet som i grund och botten grundar sig i omtänksamhet. Saknar man självinsikt kan sanningen svida många gånger, men bättre att sanningen kommer fram än att leva i ett luftslott som förr eller senare kommer att rasa.
Jag kan inte tala för ”berörd part” utan bara utifrån mina egna iakttagelser. Men utan att vilja någon ont, inte med hat utan endast med kärlek och omtanke vill jag bara säga att det är tråkigt att det har blivit som det har blivit. Jag är tveksam om detta verkligen är den tjänst som du är kallad till. Men jag kan ha fel, jag är ju bara människa, men i sådana fall krävs mycket arbete. Det är svårt att vara en ledare för andra om man inte ännu har hittat sig själv.
Som sagt så finns det inga ”bad feelings”, inget hat eller bitterhet, det tycker jag är viktigt att understryka. Och är det så som du känner så tycker jag att det är viktigt att den känslan får förändras innan ett avslut görs.
Att lämna någonting ouppklarat, något som baseras på missförstånd att inte ta ett riktigt farväl skapar bara sår som aldrig läker. Att lämna något och känna att det är färdigt skapar däremot goda förutsättningar för att vandra vidare utan tunga bördor på ryggen….
BLESS
Jag skrev ut i inlägget att jag _inte_ känner nåt hat eller illvilja mot berörd part heller. Utan faktistk hyser största respekt för berörd part.
Ja det är väldigt tråkigt att det har blivit som det blivit, och om en god dialog hade förts tidigare i skedet (från min sida, likaväl som berörd parts, vi har nog brustist i kommunikation båda parter tror jag) hade säkert en del kunnat bli annorlunda.
Och beträffande min självinsikt så kan jag ganska säkert säga att den är god. Jag gör mig inga illusioner om att ha gjort allt rätt eller vara perfekt på nåt sätt. Det vet vi alla att jag inte är. Det finns mkt jag skulle kunna ha gjort annorluna och bättre. Det rä jag fullständigt medveten om. Däremot kan jag inte heller känna att jag gjort allt fel. Och det vore lite trevligt att få lite cred för det jag fakiskt har gjort bra.
Jag tror att ett sånnt här problem alltid är tvådelat, varken jag eller berörd part står ensam som nån "boven i dramat", vi har båda parter gjort saker som vi skulle ha gjort bättre. Likaväl som vi från båda håll gjort saker vi skall vara stolta över.
Och jag tycker att det rä viktigt att vi från båda håll kan ge varandra cred för de saker vi har gjort bra.
Kritik är något som vi växer som människor av, utan kritik skulle vi aldrig bli bättre på någonting. Men för att kritik skall bli uppbyggande så måste man även peka på de bra sidorna. Man måste ge uppskattning för det lyckade samtidigt som man visar på vad det som kan förbättras.
Jag hyser som sagt största respekt för berörd part, och det är trevligt att höra att berörd part hyser respekt för mig. Men min erfarenhet av livet (rätt kort hittils medges, 21 år är inte en särdeles lång vandring på denn ajord) säger mig att i en sån situsion som vi är i nu så är problemet alltid 2delat, och jag skulle gärna vilja att berörd part tar till sig att även om jag gjort mkt som jag skulle ha kunnat göra bättre så står jag inte ensam med all skuld.
För att vi skall kunna få ett bra avlsut på detta tror jag att det är vad som krävs.
För jag håller helt med om att ouppklarade slut enbart leder till dåliga saker.
Bless.
Jag har valt att radera en kommentar från en av mina vänner som ville "försvara" mig. Jag vill även undabe mig yttranden och kommentarer från folk som bara har en sida av saken. Har man inte tillgång till båda sidor så kan man inte ge ett relevant inlägg i debatten, så är det alltid. Så när ni som bara har den ena sidan yttrar er så bidrar ni bara till att tonen skärps mellan mig och den berörda parten. Jag vill inte att mina vänner skall gå in och "försvara" mig. Ni känner inte den berörda parten så ni kan inte ge en rättvis bild. Jag har sagt att jag hyser den största respekt för berörd part, och jag menar det. Därför känns det inte respektfullt mot den parten att mina vänner skriver glorifierande kommentarer om mig. En glorifierande kommentar om mig är samtidigt en fördömmande kommentar om den berörda parten, och det vill inte jag medverka i.
Jag _har_ gjort mkt jag kunnde ha gjort bättre i den här frågan, men de sakerna känner inte ni mina vänner till, därför ser ni mig automatiskt som allmänt bra, och det är inte en rättvis bild eller en bild jag kan stå för. Jag står för mina fel, jag behöver ingen som slätar över de.
Så slutligen, är du inte insatt i disskutionen så yttra dig snälla inte, varken om det är possitivt eller negativt om mig. Vi sköter detta själva.
Känner du att du verkligen vill säga nåt så gör det till mig privat, via mail eller telefon.
//Philo
Skicka en kommentar